Catherine ritar fel, jag sågar fel. Första två raderna avklarade. Hittills mycket mindre spill än jag budgeterat för. Imorgon hoppas jag att det blir klart.
Jag ber till golvgudarna och lägger blommor under huvudkudden.
Men för säkerhets skull. Håll tummarna ni med!
Tänkte på den där bloggen jag skulle skriva men inte har skrivit. Den där bloggen om kpist.
Så tänkte jag att jag måste skriva nåt väldigt bra och nåt väldigt speciellt om henne. Det känner jag mig för kass på just nu...
Så den bloggen får anstå ett tag till. Den kommer senare. Den som väntar på nåt gott... Etc.
Men ett hurra för att hon har fått en egen lägenhet!
H U R R A !
Hade inte tänkt käka nåt ikväll...
Men sen kom jag på att vi köpte ett paket av Glenn Strömbergs spaghetti för några dagar sen.
Tack för maten Glenn!
Idag med posten, fick jag ett besked om att nån kärring kvinna har överklagat att jag har fått mitt jobb. Eh. Jahaja...
Överklagandet avslogs.
superkryp 1 - 0 kärring
Hade tänkt ägna kvällen åt golvläggning.
I stället har jag åkt till söderort, pratat med kpist om hennes nygamla bärbara dator som gav upp alla tecken på liv efter en viril gårdagskväll, pratat golv med K, insett så smått att jag nog aldrig blir nåt golvproffs, hängt med ut till farsan och fått godis av honom och E, hämtat stolar till sturebyarna (eller kpist kanske?), fått skjuts hem - nu beväpnad med ett gäng verktyg som jag (tyvärr) kommer att behöva, dock ingen cirkelsåg.
K hängde med upp och funderade högt. Jag stod med gråten i halsen och försökte se tapper ut. Jag misslyckades säkert.
Tidigare på dagen hade jag varit och införskaffat verktyg och prylar på lekmännens dagcenter. Det är bara att lämna tillbaka rubbet imorrn och försöka igen. Allt var felköp. (Ridå!)
Nu ska jag dricka sprit. Om vi har nåt hemma...
Jag tycker att små vita lögner är helt okej.
Men jag kräver att de ska vara relativt vattentäta. »Du var inte där« funkar inte om jag VET att jag var där jag skulle vara, där h*n visste att jag skulle vara. Om h*n hade kommit ihåg att gå in till mig så satt jag där, för jag satt där fast h*n glömde titta in till mig.
Hitta på nåt som håller. Eller, om det inte är hela världen, vad sägs om:
»Just det ja, jag glömde gå in till dig.«
Lyckades med Cola-automatstricket idag igen. Andra gången någonsin. Nu går nog The Coca-Cola Company i konken snart... Följ kampen fortsättningsvis genom att klicka på länken superkryp vs. coca-cola.
Det är dags att lägga sig. Egentligen, alltså.
Sitter uppe och dumsurfar lite till i stället.
Kollar kalsingar...
Lyssnar på en intervju med Fredrik, en av sångarna i dödsmetallbandet Totalt jävla mörker. Han är 27 år (tror jag att han sade) och har i så unga år fått en stroke.
Värsta gulliga killen verkar han vara. Läskigt att få stroke. Ännu läskigare att få en stroke när man är ung, tror jag.
Köpte - och smällde i mig - en påse bilar. Jag kan fortfarande inte förstå varför man delar upp dem och käkar en viss färg och har en viss färg som favorit. Det är ju i en enda läbbig röra de smakar som godast!
Bild snodd från svt.se
Tänk att det verkar finnas folk som har snöat in på den gamla åttitalspopgruppen Indochine.
Är det ungefär som att jag fortfarande tycker att Adam & the Ants är en av de viktigaste grupperna någonsin?
Antar att det inte är så många som delar min uppfattning...
Fan vad vidrigt det är att försöka sammanställa allt junk jag har skrivit upp på post-it-lappar på jobbet till nånting som jag kan läsa och förstå. De flesta uppgifterna är redan överspelade och de andra behöver skrivas om för att jag ska förstå vad jag ska göra när jag läser dem vid ett senare tillfälle. Grr.
Alla andras flextid verkar öka.
Min minskar.
Hela tiden.
Att ha minus på flexen är säkert ett tecken på något. Eller tecken på många saker. Till exempel på att jag ska gå nu...
Först önskar jag en låt på webbradion som jag inte har hört sen 1991. Åsså går jag på lunch så att jag missar den.
Dags att koppla in vinylspelaren som mrs fick av J-O.
För jag har väl den skivan på vinyl...?!
Det är nånting med Jim Kerrs röst som får det att svida till lite i ögonvrårna. Jag vet inte om det är att jag tänker på mitt halvsugiga och halvbraiga åttital eller vad det är. Till och med den halvkassa Belfast Child räcker...
Nu Arcadia. Heja Simon Le Bon!
Jag kommer aldrig förstå varför man kan kategorisera in en hel genre efter ett årtionde.
Låtar som Let There Be Light (Mike Oldfield) och The Passion of Lovers (Bauhaus) i en salig röra.
Ja ja.
Fick en present av J-O idag. Hoppas att den funkar.
Repet gick jättebra. Vi drack kaffe, käkade äggmackor, knäppte hål i bältet (som Fiameknuff ska få pengar för), pratade om tatueringar och... Visst ja, vi spelade visst lite musik oxå.
Fick skjuts till stationen och lyssnade på två (felmixade) låtar.
Tåget kommer om en minut.
Det ska bli skönt att komma hem.
Nu börjar jag VERKLIGEN bli sugen på en kortare frisyr. Stubb, typ. Sen när maskrosen börjar blomma (när håret växer ut alltså) ångrar jag mig alltid. Har säkert bloggat tusen gånger om det, dessutom.
Kanske ska ringa frisören...
Eller inte.
Eller...?!
Jag kunde ha fått en mycket, mycket sämre start på den här veckan. Somnade lite under isen igår och vaknade med huvudet ovanför vattenytan i morse. Passade på att ta sovmorgon. Väl på jobbet har de fjuttat igång javascript igen. Mycket najs.
Borta sådär -> helt okej -> bra men hemma bäst.
Nu börjar vi närma oss Södertälje.
Har man varit för lång tid och för många mil hemifrån när man nästan räknar Södertälje till stan (sthlm alltså)...?!
Heja Södertälje! Heja SSK!
Nu släpper vi sargen och åker hem.
Eller inte...
Södertälje = kö. Det hade jag glömt...
Äntligen på väg hem. Hem till två arbetsveckor...
Men... Hellre jobb än rastlöshet.
Fast... Ännu hellre fritid på hemmaplan.
SKÅL! Skål för korta arbetsdagar!
På måndag måste jag nog kolla på (läs: köpa) en Fred Perry-pikétröja.
Imorrn måste jag nog fira att jag kommer tillbaka till stan. Hur? En lång jävla dusch. Till att börja med.
Traktor med släp. Släpet är fullt av fulla ungdomar. Skjut mig någon, snälla.
Sockerhalten idag ligger nog på samma nivå som för resten av året hittills tillsammans. Alla muskler (Ha!, muskler...) i kroppen burrar. Bläk.
Mygg. Behöver jag säga mer?
Tack Nintendo. Tack för att ni har tvingat syrran att spela så många bilspel. Annars vet jag inte hur det skulle ha gått igår!
Jag har - helt omedvetet - refererat till Lilla huset på prärien inte en, utan två gånger idag.
Jag var lite kär i Mary... (Hette hon det?, den äldsta syrran?)
S satte en bit bulle i halsen så att det kändes obehagligt ? men han kunde alltså andas. Han fick panik i blicken. K:s syrra gick resolut fram och dunkade honom i ryggen två gånger. Hans blick var obetalbar. Han såg ut som om han trodde att hon skulle slå ihjäl honom.
»Det känns bättre nu«, fick han fram men jag tror att han mest var rädd att få mer »stryk«.
Nu är det stångresning. Ingen stångresning jag tänder på. Hö hö.
Det känns rätt naket när man bara kan ringa sos-samtal.
Jag som brukar mobilblogga... Undrar om SOS Alarm kan vidarebefordra mina bloggar till Blogger eller om det ligger utanför deras åtaganden...?!
På väg till midsommarfirande.
Vad ska vi fira nu?
Nu ska vi fira oss ner, ner till jorden igen...
S behöver en regnjacka. Jag har en jacka som pallar regn. Surt. I dubbel bemärkelse.
Men det hällregnar inte i alla fall. Inte än.
Och just här - på väg - regnar det inte alls.
Förresten. Kpist och Fiameknuff köpte ett schackrutigt bälte till mig igår. Jag ska betala det men de hittade det. Det blir ju lite jag-vet-inte-vad ihop med mina rutiga Vans. Men jag gillar det. (Det BORDE vara huvudsaken.)
Nu måste jag bara köpa rutiga byxor, tröjor skjortor och jackor.
... och slipsar!
Torsdag kväll: Ikväll skulle mitt gamla smeknamn ha passat bättre.
N e r v v r a k
Slå mig hårt med nåt hårt och trubbigt föremål så att jag slappnar av i några år...
Köpte ett spel med nioåringen.
Köpte ett gäng pennor till specialpris.
Jag vet. Jag e dum i huvet (på det sättet oxå)...
Nintendo DS - laddar
iPod Nano - laddar
Kamera - laddar
Nu ska man väl klara av midsommarhelgen...
Nic Schröder har gjort det igen. En låt som sätter sig direkt och som man inte får ur skallen oavsett hur dålig och banal den än är. På med teven 09:15 på semestern/sommarlovet så fastnar den. Jag lovar!
Vilken den förra låten var antar jag att ni förstår eller kommer ihåg. Mm, "Hej hej Monika". En del gör det lätt för sig (och verkar lyckas dessutom).
Kul för honom.
Igår sade nioåringen till sin mamma att han behövde berörighet. Han mådde bra av berörigheten, det märktes.
Jag har lite svårt för bilddagboken.
Bara för att tumnagelsbilderna blir helt knasiga.
När man väl kollar på bilderna får de rätt proportioner, men att se bilderna med helt flänga (hej mitt sjuttital) proportioner gör att magen vrider sig i plågor...
Men idén är väl bra och rolig, antar jag.
Senast vi var på IKEA slängde mrs med ett skohorn. De kostar en tia, typ.
Det var bra tycker jag.
Min Vans är så mycket lättare att få på sig med hjälp av ett skohorn.
Shakespeare's Sister - Hello (Turn Your Radio On)
ps. Och om ni undrar så kom plattan "Hormonally Yours" ut 1992. Hi hi.
Det var inte igår!
Näe, det var väl i förra veckan vi sågs sist?!
Nu är du här igen alltså.
»Kul... Jättekul!«
Det blir ett kortvarigt besök den här gången, eller...?
Inte?
Det vet du inte?
Nä, okej.
Vi får se rå...
Du stannar så länge du vill?
Ja, det brukar du göra, ja.
Okej, sätt dig ner och slappna av så fixar jag varsin latte!
Klockan är 22:55 och jag är sugen på en espresso. Det låter galet, inser jag. Ska jag eller ska jag inte? Jag är ledig imorrn så jag behöver egentligen inte oroa mig för att inte kunna somna...
Förresten.
Om du är vego och vill hjälpa Jonas att inte bli karnivor igen så hjälp honom att rösta. Jag tycker att han kan käka kött, jag.
Sitter och lyssnar på Peter Murphy och försöker lära mig flera slipsknutar. Ha ha ha.
Irriteraren sitter i sitt rum och bygger ihop ett Lego-bygge som nån av katterna hade vält ned.
Jonas skrev om att 62 procent av hans läsare använder nån annan webbläsre än Internet Explorer. Mina läsare är inte lika nördiga som Jonas läsare. Här är andelen Internet Explorer-användare 58 procent.
Nörda till er lite, vettja!
9-åringen har gett sig själv ett nytt epitet (som ibland stämmer alldeles för väl): Irriteraren.
Hittills har han inte gjort nånting irriterande. Han har käkat lunch, glass efter lunchen och nu sitter han och glasshostar. Föga irriterande.
Vi har varit hos hans kusin M och hjälpt honom med datorn. Ungjäveln, M alltså, har växt grymt mycket senaste tiden. Han var lika lång som jag nu (187åenhalv cm), men fan tro't. Jag tyckte (tyvärr) att han såg längre ut än jag, så antingen har jag krympt lite eller oxå har jag vant mig vid en lögn om hur lång jag är. Jag sträckte på halsen tills det knakade till nånstans därinne. Men hur jag än låtsades såg jag att jag inte var längre i alla fall...
Snart ska vi hem till A&M. Det blir najs.
Nu när jag har gett mig fan på att lära mig knyta slipsknut så inser jag att den knuten jag har lärt mig (Windsor-knuten) tar ungefär halva slipsen i anspråk. Brorsan (det svinet) sade »vad kort slipsen är«. Jag vet inte jag. Jag känner mig youth:ig när jag har slirren. Lite Green Day. Precis vad jag behöver nu, tror jag.
En halv Windsor går tvärbort.
Får leta upp andra bilder och jämföra slipsanspråk, tror jag.
Perfekt sysselsättning, denna första semesterdag. Ha ha.
För X antal månader sedan satte mrs upp fyra stycken lampor i vardagsrummet. I fredags suddade jag bort blyertsmärkena hon ritade upp för att de skulle hänga rakt och snyggt. Det är ungefär så lång tid en del grejer verkar ta, bara...
Vad är det här nu då...
LEDIN
Ska Tomas Ledin bli den nye Thåström? Helt plötsligt (eller har han alltid gjort det?) marknadsförs han med bara efternamnet.
Jag sparkar in öppna dörrar, jag vet, men släpp sargen Tomas. Du är Tomas Ledin, inte LEDIN.
LEDIN funkar liksom inte...
Många mobiltelefontillverkare skryter om hur många färger deras mobiltelefoner kan visa.
Ursäkta mig (astöntigt uttryck som jag ska ta till heders...), men vem fan bryr sig?, när man inte ser ett skit på färgskärmen...
Sen tar man fram sin lilla nano och ser hur bra som helst.
Så, om ni inte kan göra så att man kan se era miljoner färger. Sikta lite lägre men träffa rätt i stället!
För att den kan visa miljoner färger innebär fan inte att den gör det.
Försökte fixa slips idag igen. Trodde att jag hade knäckt koden så att säga. Helvete. Icke sa Nicke.
20 minuter senare insåg jag hur jag skulle göra.
Nu har jag slips. Den som gnäller på att knuten är kass eller om nån vill ha tillbaka slipsen som jag lånat i några år, den dör...
Som jag just kommenterade på fiskens blogg:
Svenskarnas musiksmak och humor (?) har återigen visat sitt rätta ansikte. Texten håller Scooter-klass. (Faster, harder, Scooter.)
Well well, all lycka åt honom.
Vad pratar jag om?
Nåt som jag hoppades slippa höra över huvud taget:
Boten Anna (Klicka på egen risk om du har sluppit höra skiten hittills.)
En del av texten går »jag känner en bot (se punkt fem), hon heter Anna, Anna heter hon«. Ja, ni ser!
Tänk om folk kunde lära sig att uppskatta riktig musik. På ett sätt skulle det kanske bli tråkigt men vi skulle i alla fall slippa sånt här junk...
Idag ska jag bevista två kalas.
Kalas 1: Min bästis Elvis' syrras unge G. Jag är inte bjuden. Jag stormar in på Mazzika (där kalaset ska hållas) och skyller högljutt på födelsedagsbarnets mamma. Det blir roligt. Tyvärr verkar inte S vilja följa med. Synd eftersom G tycker att S är jäääättespännande.
Kalas 2: »Min« Elvis fyller år. På kvällen är det dags för »kalas« nr 2. Då blir det middag på Landet.
Sidospår: Apropå det såg jag att jag har hamnat först på 5:e plats på hennes lista. Hon själv står överst (det är okej), TB tvåa (det är okej), M och Ande på tredje och fjärde plats (INTE OKEJ), jag på en pinsam femte plats. Listan gällde matbokning till kvällen och hon skyllde på att Ande svarade direkt på hennes mess, vilket inte jag gjorde (touché).
Häromdagen såg jag en youtube-länk till Shakespeare's Sister-låten Stay och idag när jag köpte min morgon-latte spelades den på radion.
En av mina gamla favvo-låtar.
Såna »tecken« är jag lite extra mottaglig för kan jag säga.
Inte just nu utan alltid.
Tror man inte på Gud får man tro på nåt annat junk, brukar jag säga.
»Borde« egentligen gå på barhäng men jag är inte alls sugen. Kanske skulle glo på en rulle i stället. Nu gäller det att hitta nån rulle man ens orkar se lite av...
Kom en kvart försent idag. Flexar strax ut och går på en veckas semester... En vecka är inte mycket men det är en mjukstart. Har mer semester sen.
Mejlbloggning verkar vara osäkrare än nånsin. Ska jag posta igen eller avvakta de mejlen som »ligger i pajpen«?
Är det bara när jag kollar på fotboll det står nåll nåll? Jag känner igen det från när jag var liten och kollade när Huddinge lirade hockey. De losade fan-i-mig alltid när jag var på matcherna... Det enda roliga var att jag hade Tommy Tomth som jumpamajje (han spelade alltså i Huddinge och blev sen nånting vad-det-nu-kan-kallas i/för Tre Kronor). (Ni hör ju själva hur jävla roligt det var!)
Finns det över huvud taget nånstans, någon arbetsplats, där det fattas några beslut?
Här är det, nä det där ska vi inte ta upp på ett sånt här möte.
Nähä... På vilket sorts jävla möte ska vi ta upp sånt här då?
....
...
..
.
Inget svar...
Jag skiter i om det är sossar eller borgare. Det är lika grisigt oavsett partitillhörighet att feta rövar blir fetare.
Visst, sossarna säger ju att det inte ska ombildas och därför är det fulare att de passar på (men vem skulle - ärligt talat - inte passa på? Jag skulle göra det fast jag tycker att det är principiellt fel. Jag har däremot inget emot ett förbud mot ombildning eller att lägenheter som ombildas säljs till högstbjudade, för hur många lägenhetsinnehavare skulle då våga riskera en ombildning?) men för oss som ändå inte får åka gräddfil spelar det ju knappast nån roll vem det är som får göra det på nåt sätt. Eller? Skulle det vara bättre för mig att en moderattjej/-kille fick köpa lägenheten? Mer moraliskt riktigt? Knappast, va?!
Många (de flesta?) politiker(na) kommer att hmm:a oss i röven om vi ger dem chansen.
Idag måste jag nästan köra ungdomstricket (brallorna helt nedanför häcken) för att min byxor har krympt och krympt... Nu är de för korta. Känner mig som Magnus Härenstam i »Fem myror...«. Tjåkigt.
En av mina nya kolleger är så rolig att jag får ett frukostflabb varje dag. Fan vad det piggar upp.
6:21 *PIIIIIP* *PIIIIIP* *PIIIIIP* *PIIIIIP* (från grannen)
6:30 *PIIIIIP* *PIIIIIP* *PIIIIIP* *PIIIIIP* (från grannen)
6:39 *PIIIIIP* *PIIIIIP* *PIIIIIP* *PIIIIIP* (från grannen)
Ameh vaffan!!!
Sen insåg jag att vi kan vara precis lika goda kålsupare själva... Oj då.
Idag har vi fibblat med musiken. Fibblat, fibblat och fibblat. Jag har gnällt. Både högt och lågt. Jag tycker att det är så jävla tråkigt. J-O tycker inte att det är tråkigt (om han slipper gnället), tror jag.
Jag tror att vi kommer att tycka annorlunda nästa gång vi ses, alltså gör vi det här i onödan.
Förresten, eftersom man kan göra saker i onödan borde man kunna göra saker i nödan (alltså ordagrant) oxå. Men det säger man ju aldrig. Dåligt. Det ska jag börja säga...
Är det inte ett (lite) bränt sätt att skriva på, om sig själv i tredje person? Typ, idag gick Superkryp på bio. Han tyckte att filmen sög.
Det känns som antingen ett stort ego eller som en skev bild av vad som "jag". Eller?
Jag vet inte, men ibland (som idag) störs jag grymt mycket av det.
Det blir ju så jävla rörigt om det är två han i samma berättelse. Dels det och dels jävligt tjatigt om skribenten inte är väldigt duktig.
Måste bara ge syrran kredd för att hon har fått så djävulskt »fina« ungar! Bra jobbat!
Ja... Det var bara det. Just nu!
Idag har det varit fikamaraton. Kpist och M kom och kollade på S avslutning. Det var varmt som fan och solen sken över Vita Bergsparken som aldrig förr. Till slut var avslutningen över och vi kunde banga ev. klassrumsfika och gå hem och fika eget fika.
Kpist drack sin första Caffè latte (utan att hälla ut den över golvet, som hon hade tillåtelse att göra om hon tyckte att det var äckligt). »Det var helt okej« tror jag hon sade, men jag undrar om hon kommer att prova igen...
Sammanlagt har jag fikat tre gånger idag. Varje gång har jag käkat s.k. kärleksmums. Hembakat. Najs.
Både kameleonten och Star Trek: The Next Generation går på sexan. Varje dag om jag har tur. Hoppas.
Sommar betyder »glo på burken« på mitt språk.
Tillägg: Men det verkar som att det är sista avsnittet av Star Trek idag. Det var just det där fubbet med att kolla i tv-tablåerna... Inte min påse (längre).
Jag är ingen slipskille. Idag har jag kollat - för jag vet inte vilken gång i ordningen - på olika bilder från Internet hur man gör en okej slipsknut (en windsor). Fram till bild 4 är jag med, eller är jag det? Ja faktiskt.
Först nu ser jag att bilden ovan är mycket lättare att förstå än den bilden jag verkligen knöt slipsen efter.
Så nästa gång jag ska ha slips kan jag söka bland mina gamla bloggar. Det var ju smart...
Extrabilder:
Efter idag kan S be skolan dra åt helvete i tio veckor. Hoppas att nästa termin blir bättre.
Tänkte på det här med att fälla ned toalocket efter sig, och/eller att fälla upp alla lock när en man ska göra ettan, menar jag. Om vi nu låtsas att vi är på krogen, nånstans där herrar och damer delar wc.
Är det då bäst att låta alla lock vara uppfällda när man som man är klar, eller att fälla ned alla lock efter sig?
Min tanke är att snuskapan efter mig kanske bara fäller upp ena locket och pissar ned sittringen (heter det det?) så att det är helt vidrigt när någon kvinna kommer dit.
Däremot, om alla lock är uppfällda fäller ju knappast snuskapan ned sittringen bara för att pissa ner det. Eller?! Det vore ju sinnessjukt.
Med andra ord borde det vara fräschast för damerna att låta alla lock vara uppfällda tills det är dags för en dam att använda vattenklosetten. (Efter det självklara, att utrota alla snuskapor, men tror ni att det kommer att hända...?)
Vad tycker ni?!
Idag har jag kommit ihåg att ringa och be om mer medicin.
Nu ska jag bara komma ihåg att hämta ut ny medicin innan den gamla tar slut. Det vet jag att jag är värdo på...
KÄNSLIGA LÄSARE VARNAS!
I förgår frågade mrs mig om mina b-korvar flöt eller sjönk. (Mm, hon kollade på »Du är vad du äter«.) Jag svarade sanningsenligt att de sjönk.
Jag fick då höra att de ska flyta, och att de sjunker om man äter för lite fibrer.
Efter det tänkte jag att »Nu jävlar ska jag få flytande korvar«. Hittills har det gått sådär.
Det blev helt plötsligt otänkbart att nioåringen skulle gå till plugget idag. Jag och frun jobbar. Catherines mamma kunde inte komma hem till oss och hålla honom sällskap.
Som tur är var det okej att åka ut med S till syrran(s familj). Syrran själv jobbar men hon tog emot. Skönt! S slappnar av vilket innebär att jag nog oxå kan slappna av lite idag.
Från IKEA har vi åkt:
Buss till fruängen, där bytte vi till en annan buss som tog oss till Liljeholmen, byte till tvärbanan, åka i en äckligt varm spårvagn till Gullmarsplan. Nu sitter vi på fyran som tar oss till Skanstull.
Dåligt dag att åka kommunala färdmedel på. I alla fall de med sugig luftkonditionering...
Jaaaa!!! Vackert väder! Perfekt dag att åka till IKEA. Ingen jävel är så dum att h*n åker till IKEA en dag som denna. Ha ha ha.
Visst, jag är kär i Leia. Det har jag alltid varit.
Men den här gången är det särskilt frisyren jag är kär i. Men inte riktigt den som Leia har här. Visst är jag lite kär i den oxå, men det jag har blivit helt såld på är hårinbakningar.
Självklart vet jag att det innerst inne nånstans bara har att göra med Leia. Jag menar, vi hade redan under Catherines graviditet bestämt att, om barnet blir en tjej ska hon Leia. Både Catherine och jag var helt säkra på det skulle bli ett flickebarn. Så när S kom ut blev vi helt ställda. Jag kommer fortfarande ihåg min förvåning över att se att bebisen var en pojke.
Hur som helst. Nu har jag blivit inbakningsfetischist. Alltså försöker jag, med tveksam framgång (typ hittills helt utan framgång, iofs började fetischen idag), övertala frun att hon borde prova att baka in håret.
Att den lilla nippertippan Natalie Portman passar (minst lika bra som Carrie Fisher gjorde på sin tid) i olika slags hårinbakningar har nog en liten bidragande effekt. Kanske.
Så tjejer, baka in håret! Härifrån är bilderna på inbakningarna. Börja öva!
Star Wars-bilderna snodde jag från olika andra bortglömda platser i galaxen. Tyvärr.
Det är självklart att folk inte sitter inne och läser bloggar när det är så här soligt, men att solen oxå påverkar en så att man glömmer alla bloggar man hade i huvet i morse, det känns lite oroväckande.
Jag tror att de kommer tillbaka när jag går in (varför jag nu skulle gå in)...
Om jag orkade, borde jag väl googla upp varför det är tre land i första Sverigematchen. Eller är det inte tre land? Eller hur blev det så här?
Sitter vid pezen och försöker återvänja mig. Har precis börjat vänja mig vid Ctrl + Backspace för att radera filer och gör det hela tiden med pezen. Grr. Drar upp muspekaren i högra hörnet, för på Mac:en rensar man skrivbordet så (eller snarare, så har jag ställt in den att göra). Om man klickar på Mac-musens båda sidoknappar så ser man alla öppna fönster. Det fungerar inte på pezen (fast jag har en likadan Mac-mus här).
Tänk vad man vänjer sig fort vid vissa konstiga saker.
Jag som har sagt att det kommer att bli en Depeche Mode-sommar måste göra en liten rättelse.
Det kommer att bli en Peter Murphy-sommar (oxå)! Det är inte för sent att låta er frälsas!
Nackhåren reser sig!
Ibland känns det som att allt kommer att lösa sig. Att det måste bli som det blir, för det blir det ju ändå. Även om man bara sätter sig och käkar ostbågar resten av livet blir det ju som det blir.
Men vill jag bli den där ostbågskillen? Näe, det vill jag inte! (Och då älskar jag ändå ostbågar. OLW:s, alltså.)
Jag vill bara vara människa men just nu känner jag mig bara som en liten lort...
I morse var mobilen död, fast den låg på laddning över natten. Alarmet gick inte igång som det skulle heller. Nu märkte jag att den nog inte laddade alls under natten. Det måste ha blivit nåt knas.
Så, batteri snart slut, dagen inte snart slut...
Tur (synd säger vissa) att det finns e-post.
Jag känner mig helt lost. Kan inte hålla tankarna i styr och nu har jag faktiskt saker jag måste göra.
Kanske lite kaffe kan sparka igång liket...?!
Eller i alla fall få mig att hålla armarna rakt ut och bröla som en zombie...?!
Det måste de ju gå på.
Med föräldrar som sätter sig så långt ifrån de andra föräldrarna som det är fysiskt möjligt (men så att det ändå ser ut som att de tillhör »sällskapet«). Samma föräldrar som sen inte säger halv sju till några andra föräldrarna, knappt hej. Är det så konstigt att sonen de har gemensamt inte heller leker med de andra barnen, utan hellre strosar för sig själv. Tills andra kufungar kommer och leker med honom. Det är nog, tyvärr, inte så jävla konstigt.
Nästa gång vetefan hur det blir. Så jävla mycket sämre kan det nästan inte bli... eller, jo, det kan det. Men om det känns som att det finns risk att det blir värre (= tråkigare och att jag känner mig lika hemma som jag-vet-inte-vad (och-jag-orkar-inte-hitta-på-nåt-putslustigt)), i så fall stannar jag hemma.
Mm, eller hur...
Det funkar liksom inte.
Mrs lät lite lättad. Skulle nog jag oxå ha gjort, men jag drog inte för hennes skull (det har hon inte bett om heller, absolut inte), bara för min skull.
Däremot är det henne jag kommer att skylla på, på jobbet imorrn. Sånt brukar vi bjuda varann på, mrs och jag.
9-åringen stod i en kvart och drog i en lös tand som inte var tillräckligt lös. Vilken insats!
Till slut gav den med sig.
Bra kämpat S!
Ibland är det förjävligt att ha katter. De har rusat som dårar, fram och tillbaka, hela natten (känns det som).
Fy fan för att behöva åka t-bana under rusningstrafik. Särskilt om en t-bana är inställd...
Jag får panik direkt och börjar leta efter alternativa bussfärder
Precis som DET är så mycket bättre (under rusningstid
Inte ens mobilbloggning har en lugnande effekt på mig under rusningstrafik.
Jag såg lite av videon till halleluja-låten på MTV. (Av nån anledning är MTV på därhemma fast ingen kollar.) I videon »satt« ju falsettsången. Det hade jag inte fattat. Live har det låtit förjävligt varje gång. Det har jag fattat (och hört).
Så jag tar tillbaka allt lite av det onda jag har sagt om just falsettsången. Att göra folkligt av det som ska vara farligt och förhatligt av den äldre generationen känner jag ungefär som Jonas känner inför piratprylen. Låt för fan ungdomen ha sitt junk i fred.
Det är min rättighet som en äldre generation att t.ex. hata vissa ungdomars sätt att inte dra upp brallorna, precis som de gör rätt (hur fan kom jag in på det här nu då...) att inte ha på sig brallorna ordentligt.
Ryktet säger att det blir gifflar (fikagifflar). I så fall har jag svårt att hitta nåt att klaga på (vad gäller kalaset i alla fall), så mycket kan jag säga.
Som uppladdning har jag låtit bli att äta lunch idag.
Har inte bloggat här så jättelänge. (Tanken var liksom att det skulle vara hel- eller åtminstone halvhemligt...) Ändå, nu när jag kollar igenom gamla poster så känns det som att skrivstilen (ka-bom-tjoff) har (för)ändrats en hel del under månaderna. Jag vet inte om det är bra eller dåligt (eller för den delen bara svajigt).
En tjej jag känner - typ världens koolaste tjej - säger att man inte ska läsa gamla poster över huvud taget. Ibland lyssnar jag på vad hon säger, ibland inte.
Ibland (eller oftast), när jag är osäker på stavning brukar jag låta Google bestämma hur jag ska stava ordet. Men ibland bestämmer jag själv. Idag fick jag analog hjälp. Jag blev plötsligt osäker på hur ordet spagetti stavades. Jag tänkte spaghetti, men de runt omkring tyckte att jag skulle skippa H:et. Sagt och gjort.
Nu kollade jag vad Google ansåg:
Resultat 1 - 10 av ungefär 1 810 000 vid sökning efter spagetti.
Resultat 1 - 10 av ungefär 22 500 000 vid sökning efter spaghetti.
Så, borde jag ha stavat med eller utan H?
Är hos syrran med 9-åringen och hustrun. På nåt sätt hamnar jag hela tiden i ett annat rum än de andra. Jag vet inte om det beror på dem eller på mig. 9-åringen hänger med M. Catherine är med tjejerna. Jag sitter ensam i vardagsrummet och fick precis värsta doftminnet.
Här luktar det nämligen som hemma hos pappa i Märsta på 80-talet (och lite av slutet av 70-talet, antar jag? Eller...? Syrran?), när spagettisoppan (soppan bestod av - BARA, skulle en del säga - kalvbuljong och spagetti) stod på spisen. Konstigt nog blir jag sugen på det fortfarande ibland, men med buljongtärning är det inte samma sak...
Spagettisoppa... Mmm!
När jag skulle fixa morgonlatten hittade jag inte mitt favoritglas. Kollade i S rum, kollade i vardags men näe. Efter frukosten såg jag att glaset fungerar som vas till blommorna som S hade med sig från landet. Catherine visste inte att det var nån skillnad på glasen, säger hon.
Jag, borta?
Först idag orkade jag kolla upp vad smileyn nedanför betyder:
<3 betyder hjärta
Oj då. Jag har trott att det är nån slags asful och konstig partyhatt, och jag har ALDRIG fått in det i sammanhanget riktigt. Jag har tänkt, typ, »Jaha, det var ju roligt...?!« Så nu står jag här - och det gör jag så gärna - med skägget (skäggstubben) i brevlådan.
Den här är på mig. Eller som Han Solo säger: »Laugh it up, fuzzball!«
Dagens fråga: Jag fattar det inte. Om det finns ett tecken som ser ut som ett hjärta, varför kan man då inte fibbla dit det tecknet utan att det blir ett frågetecken?
Dagens svar: Det är för att jag använder fel kodning för att det ska funka, tror jag. Men inte fan ändrar jag det nu... Eller?
Mötte precis en f.d. kollega som kom in på vårt rum (delade rum med en tjej) en gång och började, typ, dansa till låten som var på radion. (En dålig jävla låt dessutom.)
"Den här är skön", sade hon och började dansa.
Tjejen jag delade rum med och jag tittade på varandra och himlade lite hemligt på ögonen. Vi kände inte dansösen då och vi känner henne inte nu.
Vaddå vi svala och tråkiga?
Lyssnar på Peter Murphy. Är på DET humöret idag (igen)...
Att sex minuter kan vara så långa.
Om sex minuter kan jag sticka...
Om det inte rasslar till i faxen.
Om det rasslar till i faxen så slänger jag ut den.
Det är väl inte hela världen...?!
Usch vilka koncentrationssvårigheter jag har idag. Det blir tyvärr inte bättre av att ingen knappar på dörren och vill ha hjälp hela tiden. Kan tyvärr ostört sitta och glo in i skärmen och bläddra mycket förstrött i pappren på skrivbordet.
Vad är klockan?
För lite.
Jag har nämnt det tidigare men det är så roligt att jag tar det igen.
När städerskan ska städa mitt rum knackar hon på dörren och säger:
»Jag ska komma in!«
»Mm«, svarar jag och lommar ut ur rummet. Det känns som det är bäst så.
Tidigare har det nämligen funnits en viss tveksamhet i hennes röst. Den tveksamheten finns inte där längre kan jag säga.
Oj vad det var svårt att komma igång idag då...
Kanske skulle gå ner och testa Coca-Cola-tricket... igen?!
Vi hade missat att det var vanlig skoldag idag. Det kom vi på igår kväll. Vi läste oss till att man skulle meddela skolan om 9-åringen inte skulle gå dit idag. Det tror jag inte Catherine gjorde. Jag gjorde det definitivt inte. Däremot pratade vi helt klart om att vi skulle göra det.
I morse på väg till t-banan (jag jobbar som ni minns) kom jag på det igen. Eftersom jag tänkte att Catherine och 9-åringen skulle få sova ut i morse tänkte jag att jag skulle ordna det. Inte fan har jag rätt nummer till plugget i mobilen så jag googlade fram numret, sumpar mobilen (Grr) på golvet i t-banan när jag ska skriva upp numret på en tidning.
Ringer upp skolan och meddelar dem att S inte kommer idag.
»Nähä, är han sjuk?«
»Näe, men han kunde stanna längre på landet s'att...« (Varför jag ljög vet jag inte riktigt, det ska väl de skita i?)
»Då får ni begära ledighet i efterhand.«
»Uhumm (FAN), okej (helvete).«
Så nu måste vi begära ledighet i efterhand. Hur man nu gör det...
Why, oh why, didn't I take the blue pill?
Jag som (dessutom) för en gångs skull hade en sån otroligt skön dröm.
Missade början. Ibland är det synd att MTV är en sån jävla skitkanal (och har varit det väääldigt länge).
Nu blir jag sugen på att se Depeche Mode i sommar igen.
Slutade David Bowie vara DAVID BOWIE när han fixade tandfasaderna? Det känns så...
I så fall har jag aldrig sett den riktige David Bowie, bara hört.
Idag har jag med nästan 100 % sannolikhet blivit omcyklad av Jonas och Sarisen vid Slussen. Poletten trillade inte ner förrän Sarisen oxå cyklat förbi och då var det försent, kände jag, på min »damkärring« där bara treans växel funkade. Det kaaaaanske berodde lite på att jag inte visste vad jag skulle säga efter ett eventuellt »Hej! Visst är det Jonas och Sarisen?« oxå.
Så om ni, Jonas och Sarisen, cyklade upp vid slussen i eftermiddags så var det er jag såg. Nästa gång cyklar jag ikapp.
Fram med anteckningsböckerna nu, gott folk!
Visst, han ser lite mer väderbiten ut nu än tidigare. Han har inte den fula hajfenefrisyren (på den här bilden) men vilket jävla smeknamn!
Chippen!
»Bad boy« och »Chippen«. Det finns inte på samma planhalva.
Han borde kicka sin manager som inte läckt ett lite mer spännande smeknamn till pressen.
»Tja Chippen, skaru me' till tjårren?«
»...«
»Saru? Fråga morsan...? Man ser ju till tjårren härifrån!«
Har redan suttit uppe och dumsurfat i över en timme. Skönt med ledighet, tråkigt med sömnlöshet. Vaknade av en obehaglig dröm. Låg kvar och försökte somna om, men kunde inte skaka av mig obehaget. Eftersom S är med (hans) farmor sitter jag och surfar i hans rum. Får väl ta en eftermiddagslur, i bästa fall.
Funderar till och med på att fixa lite caffè latte, men risken är stor att hon vaknar av kaffedoften. Det känns lite taskigt, kvart över sju en lördagmorgon.
Precis som man (i alla fall jag) varje år glömmer - om än för några få galet varma dagar i juli - att det är svinkallt resten av året och framför allt på vintern här i Sverige.
Precis på samma sätt glömmer jag att det är dags nu, dags för (mer eller mindre) äckliga studenter att stå asfulla och packade (hö hö) på lastbilsflak och skrika igen.
Hej sommar.
För rätt länge sedan, på julafton - det bör ha varit 1996 - fick jag en Parker Jotter-penna i rostfritt stål, av min bonussyrras dåvarande snubbe, Sean. Framför allt det gör att jag för evigt kommer att tycka att Sean var en riktigt trevlig prick.
ps. för tröga: Det är en likadan penna som Q håller i handen.
Hela dagen känns konstig när jag inte börjar dagen med en caffè latte - ju godare desto bättre. Idag började jag med att vänta en timme på att få dricka en »vanlig« kopp kaffe. »Nja sådär«, säger jag.
Börjar förresten redan tröttna så smått på prettocitatteckning... Jag tycker att det blir mer tungläst.
Fick lite ångest över att jag är sån ångestapa och visar det så öppet här. Hmm. Jobbigt läge...
Kanske skulle avpersonifiera lite?
För det räcker ju om de som känner mig irl vet vilket ångestmaskin jag är (under och ovan ytan).
9-åringen och jag är på promenad.
Del I:
Vi såg Andreas Johnson på Konsum. Jag tycker att det är mer roligt för att han är en gammal huddingekille (precis som jag) än för att han är kändis.
Min fru brukar reta mig för att jag glor så öppet om jag ser nåt som jag... inte har räknat med att se. Jag vet inte vad han märkte mest, att jag glodde eller att jag började nynna på hans schlagerlåt...
Del II:
Vi är på S skolgård. Ett gäng av hans klasskamrater - som han inte hänger med nu för tiden - spelade fotboll när vi gick förbi. Nu kommer vi till the tricky part (som redan har löst sig). Skulle han få vara med? Han har inte varit så jätteförtjust i fotboll, men a) han fick vara med och b) han gnällde inte en enda gång för att fotbollandet gick honom emot. Fan vad skönt att se...
Nu går vi hemåt.
Hörde för första gången en kvinna säga »vad säger du?« i stället för »va?«, »vasaru?«, »eh?« eller »ursäkta«, etc. som jag är van vid. Jag tyckte att det nästan lät lite hotfullt.
Det kanske bara är jag som nästan per automatik läser in ett fan, som i »vad fan säger du?« eller ett din jävel, som i »vad säger du, din jävel?«. Eller en dagens dubbel, som i »vad fan säger du, din jävel?«.
Jag hade i alla fall rätt om (eller säger man rätt i? För man säger ju »det har du rätt i«.) hur jag trodde att det skulle kännas idag. Det känns som jag trodde att det skulle kännas.
Tur att jag var förberedd. He he (eller nåt).
uppdatering: »Rätt beträffande« eller »rätt angående« funkar ju oxå.
Så kommer jag till jobbet. Det är tyst. Jag har glömt ta med nya skivor att lyssna på för jag vet inte vilken dag i ordningen... Får väl lyssna på samma låtar som de senaste veckorna då.
Webbradio funkar inte här. Det stjäl för mycket bandbredd. (En helt riktig observation.)
Kanske ska jag vara så bold att jag tar fram nano och sitter med hörlurar. Då kanske jag slipper alla dator- och/eller dator(eller heter det data-?)systemrelaterade frågor oxå.
Inlägg
Alla kommentarer
