Jag känner mig tveksam till det där med att ha färg som runnit ned från jeanshäcken, längs båda jeansbenen. Jag anar ungdomlighet. (Obs! Det gula som syns i bild är baksidan av ynglingens vänstra ben.)
I senaste numret av filmtidningen Empire stod det om 50 filmer gjorda 2008. Kanske inte filmer som man tvunget skulle ha sett, men som det hade varit snack om (jag minns inte rubriken). Hur som helst hade jag bara sett 20 av dem. Det räcker inte att det nog iofs var 10 av dem som jag _verkligen_ inte ville se och 10 till som jag _nog_ inte ville se men hälften hade känts bättre. Jag vill ju absolut inte missa eftersnacket (vilken hatkärlek jag känner till det ordet, förresten) om filmerna.
Tillägg: Rubriken löd »The 50 films that defined 2008«. Här kan du kolla hur du själv ligger till.
Vi såg Dubbelgångare för några kvällar sen. Det är en film som jag har haft i pajpen att se sen den kom ut, tror jag, för vad jag kan minnas såg jag den aldrig då.
Jag har gillat David Cronenberg sen The Dead Zone. (Det var så klart då jag började gilla Christopher Walken oxå och förresten, ni har väl sett och hört Eddie Izzard härma Christopher Walken? Men sen släppte jag nog greppet om Cronenberg tills eXistenZ kom (1999), eller näe, det gjorde jag inte, för Flugan kom ut 1986 och den har jag sett x antal gånger. Men sen då? Det har varit lite si och så. Men skit i det nu. Jag skulle egentligen bara säga är att jag älskar Cronenbergs fascination för alien-/organliknande prylar.
Verktyg från Dubbelgångare.
TV-spelsmanick från eXistenZ.
Den enda anledningen till att jag aldrig har köpt/använt långkalsonger förut är att det blir så kliigt att ha dem på sig hela dagen (och att gå in på muggen och ta av dem innan ovanstående händer ligger inte för mig). Idag var mrs, svenska tamfågelföreningen och jag på Siden Selma [sic!]. Det var en spännande upplevelse. Nu har jag sidenlångkalsonger. Posh!
Jag tror att jag är kär i Jack Whites senaste pedalbord.
Bilden är lånad från Harmony Central.
Igår bestämde vi oss för att banta den tjocka katten. I natt fick vi sömnproblem eftersom katterna (antagligen) tyckte att dietmaten smakade skräp. Nu sitter de och blänger på och och undrar (kanske) när de ska få riktig mat igen. Jo, när Busifer har bantat bort några kilon.
Sitter och dumsurfar och klockan går. Sen kom jag på att jag kan spottifaja, så nu dumsurfar jag, lyssnar på musik och klockan går.
När jag var liten satt jag var och varannan kväll i köket i Stuvsta och gnällde på mamma om att jag inte hade någonting att göra. Precis den känslan har jag nu. Jag är ledig från jobbet och kan göra precis vad jag vill, men jag gör ingenting. Ibland (oftast) är det toppen, men nu blir jag bara stressad. Redan den 2:a januari och jag har inte gjort NÅGONTING i år. Det är förjävligt.
Ska jag våga eller ska jag låta bli (tills jag en dag känner mig tvungen modig nog, säkert en dag när jag ligger nedbäddad med 40 graders feber – och troligen sover bort halva filmen)?
Årets waaaa: Mrs visste vad en fixed gear-cykel var. Jag hade aldrig ens hört talas om det och hade följaktligen inte koll på att det var inne med såna cyklar. (Hatar sånt, när det har med saker att göra, som jag brukar/borde [ja, iaf traditionellt sett] ha bättre koll på än hon.)
Innan vår granne ovanför flyttade in hade jag inget emot lägenhetsfester. Jag tycker att det är helt rimligt att man kan ha en fest hemma i lägenheten ibland (= sällan, eller snarare, = nästan aldrig), men fy fan för att behöva lyssna på fyllediskussioner och hög musik till morgonkvisten var och varannan helg. Nä, ut på lokal med er, ungdomar. Dansa och fyllesnacka (var hur högljudda och crazy ni vill) och efter det (när ni har skrikit av er), kaaanske en kopp te och lite tyst snack i köket hos nån. Utan musik (och inte hos vår granne varje jävla gång)!
Inlägg
Alla kommentarer
