Lillkrypet och jag var i Värmland (som sagt). Han undrade hur man säger »har du sovit gott« på värmländska. Sen gick han raka vägen till sin gammelmoster (säger man så, om min moster?) och frågade om hon hade »sôve gôtt«. Sånt gillar jag.
Lyssnar på Radiohead och funderar på om jag ljuger för mig själv när jag tycker att jag kan spela gitarr tillräckligt bra. Jag kanske inte alls gör det, jag kanske bara är bekväm?
Har alltid tänkt att folk som är för duktiga, är för tråkiga. Det finns miljoner exempel på det, men bara ett fåtal exempel som säger emot. Radiohead till exempel.
Men att öva (så mycket) ligger inte för mig, då tröttnar jag och det vill jag inte göra.
---
Såg (reprisen (?) av ett avsnitt av) So You Think You Can Dance igår. Vad ovanligt för »den typen« av program att ingen som åkte ur fick spelet. Alla ödmjuka. Feel good-teve. (Vi gamlingar går igång på respekt...)
Åsa undrade vad man (jag, i det här fallet) skulle låta göras (få intatuerat), om man (jag, i det här fallet oxå) tatuerade sig nu.
Jag skulle nog göra ett »stampat« ansikte, typ den här stilen (fast bara ett ansikte):
http://flickr.com/photos/thejyan/143476443/
Har för mig att Mats Strandberg har länkat till nåt liknande. Varning för att det är en trend nu iofs. Kanske skulle tröttna lika fort som jag tröttnade på min alien-gubbe...
Eller Syndromet-loggan.
På jobbet råkade de få syn på min ena tatuering och bad att få kolla. Då hade jag glömt att Catherine ritade dit ståfräs på Spindelmannen igår. Det slog mig inte förrän långt senare. Dubbelkollade då och snasen var borta. Jag blev nästan lite besviken. Den efterpaniken hade nog sparkat igång mig lite.
Läste att de kallar det (att) wilf(a) -- what was i looking for -- den spilltidssurfning som folk (ja, inte jag...!) sysslar med på arbetsplatser i stället för att jobba. Slösurf med ett (riktigt) syfte alltså. Dum-/slösurfa klingar bättre för mig.
---
Pratade med mrs om låtar jag önskar att jag hade gjort. Tänkte på det när jag lyssnade på Markus Krunegårds »Jag är en vampyr« häromdagen, eftersom det är en sådan låt. (Känner så med typ ALLA Sigur Ros-låtar.)
Jag hade glömt hur illa kaffet på jobbet smakar. Rävgift är nog jämförelsevis gott. Säkert nyttigare oxå.
Att de inte frågade oss -- användare (försökskaniner) -- vad vi tycker om för slags kaffe innan de skrev på avtalet. »Tycker ni om gott kaffe eller äckligt kaffe?«
»Vad har ni gjort på semestern?«
Jag kommer att svara att jag har »slöat«. Det svarar jag alltid. I år har jag inte ens badat, för det har bara varit riktigt fint i en vecka. I alla fall badfint (för mig).
Men lite har vi varit utanför stan, i Värmland, Vingåker och Gnesta. Cyklat hit och dit har vi gjort och bestigit Hammarbybacken.
Sen har jag -- för tredje året i rad -- misslyckats med att åka till Dammark. (Minnesanteckning till nästa sommar: Om någon frågar, nämn INTE Danmark.)
Köpte fyra, fem böcker, läste en. Fick för mig att hjärnan behövde rejäl gymnastik, så jag löste -- och misslyckades med att lösa -- sudokus (sudokun?). En jävla massa. Igår kom mina sudokudrömmar, mrs var redan där. Ettan här, tvåan där, trean där...
Snart framme vid jobbet. Ses.
...Musik: Vid Spilum Endalaust (spår från senaste Sigur Rós-skivan). Refrängen skulle kunna vara en a-ha-refräng (= bra).
...Film: Batman - The Dark Knight. Måste se den igen, snart, på bio. Jag vet inte vad jag tyckte bäst om, allt var bra. Lång? Inte mig emot.
Fick idag, genom bloggen Pay For Soup, reda på att Steve Albini (som bland annat har producerat tusen bra plattor) har axelbandet runt magen i stället för... på axel (hör ordet: axelband).
Så nu måste jag nog a) testa och b) gifta mig med Steve Albini.
Såg nya Batmanfilmen igår kväll och blev allt annat än besviken. Jag satt och applåderade (i tankarna) och hoppades att filmen aldrig skulle ta slut.
Visst, jag kan förstå om man refererar både till Bond och Mission Impossible (som i DN) men - det här är bättre än Bond har varit på tusen år, minst, om någonsin och Mission Impossible någonsin har varit. Mycket bättre.
DN verkar ha hakat upp sig på nördar, för idag skrevs det om nördar som vore vi (gav upp att läsa en bok som vände på verben som jag precis gjorde, för mycket, men men...) Frankensteins monster och det är väl så, att jag är en nördjävel och om man inte är en nörd så kanske man inte tycker att "The dark knight" är världens bästa film. Hur som helst blev jag så förtjust att jag tänkte att jag nog skulle vilja ha en full hd-teve och en bluray-spelare nästa gång jag ser filmen. Ja, förutom den gången när jag ser den på bio igen, för det gör jag nog.
1. Vad ska jag bli när jag bli stor? (Där en del av funderingen går
typ så här: de som lyckas, vad gör de sen? Lägg in din egen värdering
av vad det innebär att »lyckas«.) Det skulle ju vara lättare att svara
på frågan om jag visste vad jag VILL bli och göra, och det skulle
ganska säkert vara lättare att sträva åt rätt (i alla fall ÅT NÅT)
håll om jag slutade oroa mig för framtiden och vad det nu är jag oroar
mig över.
2. Körkort. Jag har ett MC-kort (som jag aldrig »använder«). Jag borde
ta körkort. Orka.
3. Snart är semestern slut.
Kollade på ett avsnitt av Torchwood igår kväll... men vad cheesy det är.
Mat och science fiction. Hur fan kan jag man gilla att se sånt skräp?
Idag ska vi göra en utflykt till Porslinsfabriken och köpa andrasorteringsporslin. Andrasortering. Classy!
När jag läste att Basshunters senaste låt/skiva (?) blir (är?) etta på englandslistan beställde jag tid på Bagarmossens djursjukhus. Två sprutor, den första söver och den andra dödar.
Kjell H benämnde Weird Science (eller var det DN eller Expressen som gjorde det?) bloggkollektiv. Det lät mysigt, tycker jag.
---
Nu har ju v. 2.0 av iPod Touch mjukvara kommit. Helt plötsligt gissar det vad man ska skriva och det funkar oftast bra. Det konstigaste är att »den« tror att man hellre väljer ordet DEN har valt än det man faktiskt har börjat att skriva. (Man måste »kryssa bort« ordet man inte vill ha. Hmm, lite svårt att förklara men lätt att reta sig på.)
---
Efter att ha sett (Batman) The Dark Knight-prologen är jag ännu mer förväntansfull. 25 juli smäller det. Jag är nästan sugen på att åka till London och gå på en IMAX-visning av filmen.
Såg Henry Rollins från Israel, på iPoden, i natt, i väntan på sömnen (fick kanske kommateckenssjukan, men ja ja).
Han berättade om när han träffade James Brown och James Brown kramade om honom. Han berättade om det som att det var en STOR händelse. Han blev alltså »sedd« av James Brown. Kändis ser kändis, alltså. Att bli bekräftad av en kändis är det bästa som finns, kan jag tänka mig. Det blir så konstigt då, för en världskändis behöver bli sedd av en ännu kändare kändis, eller...? Inser precis att det här ju är hur trivialt och självklart som helst. Det är lite som själavandring fast i livet i stället för i döden? Vem är bäst att bli sedd av? Elvis, när han levde, så klart. Nu - Madonna?
Henry Rollins berättade oxå vilken toppenidé det var, att som James Brown ha en kille i bandet som var råpepp på allt som JB sa, t.ex.
»Shall I take it to the bridge?«
»Take it to the bridge!!!«
Å andra sidan, är det inte alldeles för vanligt att superkändisar omger sig med jasägare och ryggdunkare (oavsett om det är avsiktligt eller inte)? Fast egentligen kanske Henry bara sa att han ville vara den killen (James Browns ryggdunkare, alltså).
Igår började jag blogga om hur olika värda bekräftelser är, men det blev för ostigt och sen dog jag.
---
Nu har jag suttit med hjärngymnastik i två dagar. Jag fick träningsvärk i hjärnan efter bara några timmar. Bra eller dåligt tecken?
---
Nån som köpte en iPhone idag (igår)? (Inte jag (inte än...))
---
Efter semestern kommer jag att behöva semester!
Man med Dolph-brytning: ska vi städa efter oss? (de ska låna ett hus verkar det som).
Kvinnan: Ja, det måste ni.
Mannen igen: Tvätta vindrutorna med?
Tidigare: fröfria vindruvor.
Spännande lyssning!
FILMER
Såg In Bruges häromdagen och gillade den. Jättemycket! Har vanligtvis problem med Colin Farrell, men i den här rollen är han - för att använda ett moget uttryck - svinbra.
Såg Shoot 'Em Up oxå. Pinsamt nog tyckte jag att den funkade, för vaddå, det är en pang-pang-film. Hur kul kan det bli... Har redan skrivit att jag har ändrat åsikt om Clive Owen och här är han oxå bra. Jag tror att det är hur han pratar som jag gillar.Såg Försökte se Sweeney Todd men det gick inte. Försökte en dag senare, men det gick inte då heller. Efter tredje försöket - när jag möttes av Johnnys sång, det kändes som att de sjöng »... in London ...«-nånting - raderade jag filmen från ippen. Det funkar inte.
Superhero Movie. Ja, vad trodde jag. Ingenting för mig, så klart.
Funny Games U.S. var bra - mer väntan på spänning än spänning, kanske - men jag kan inte låta bli att reta mig på Michael Pitt. Dels för rollen (och kanske lika mycket för hans roll i Murder by Numbers), dels för hans utseende. Jag klarar inte av hans creepy eyes eller vad-det-nu-är-för-nåt han gör med munnen när han plutar lite. Elakartade rysningar. (Men det kanske är bra i det här fallet...?)
BÖCKER
Jag som tänkte att jag skulle läsa bok efter bok den här sommaren har bara kommit igenom två.
Människohamn. Inte lika bra som »Låt den rätte komma in«, men det blir det kanske aldrig igen!? Gillade den ändå. Turligt nog läste jag inte recensionen - med spoilers - innan jag läste boken.
De senaste dagarna har jag ömsom läst och ömsom lyssnat på Svensk Maffia. Lite spännande att återminnas hur stämningen (i samhället) var när jag åkte hoj, med MC-kriget i (halv)full blom.
Killen som läste boken uttalade ordet strategi med g:et som gi (tänk franskt guy) i stället för schi, men helt plötsligt, på sidan 297 (tror jag), så sa han »strateschi« och jag jublade.
Drömde att plektrumskyddet på min Gretsch blev stulen när jag lade ifrån mig gitarren på, eh, gatan. Dessutom såg man att gitarren var värsta skräpet. (Efter att ha läst om Linda Rosings dröm hos Gubbsoda känner jag att det är ännu vanskligare att skriva om drömmar på en blogg, än jag någonsin har tänkt på tidigare.)
Jag ljög just för en av lillkrypets gamla kompisar för att det har dykt upp en roligare grej. Jag skulle kunna ha strypt hans andra gamla kompisar(s föräldrar) som lät deras barn göra sånt.
Ikväll väntar skräckfilmsafton här hemma - om allt går som det ska!
Inlägg
Alla kommentarer
