Det är statistiskt sett oftare bruna rester kvar i toaletten – efter den föregående toalettgästen, alltså – på en arbetsplats där det arbetar fler män än kvinnor.
Oj, vad är det som puttrar och fräser, stånkar och stönar, frustar och pustar?
Jo, det är Syndromet.
Klickar bort annonser och väljer "Övrigt" som anledning, utan att fylla i egen text. Tycker jag är roligt.
Jag provade att mejlblogga från ett gammalt Yahoo-konto i telefonen. Det blev jättefint, förutom den lilla detaljen att det såg förjävligt ut, reklamen kom ju med. Ridå.
Kollade lite på Wordpress idag. Om jag flyttar dit kanske allt blir roligt, ljög jag för mig själv. Näe. En anledning till att det inte skulle bli roligare är att det kostar pengar att ändra i CSS-filerna, det kostar pengar att bla bla bla OCH att bla bla bla. Sånt är inte jag med på.
Idag ska J-O och jag göra bakgrundsljud till Syndromet. Det ska låta som att det spottar och fräser. Som en kaffekokare och/eller som en katt, är tanken.
Idag verkar vara dagen då man ska börja göra 100-listor. Jag antar att den sista postningen blir på nyår då. Alla andra verkar ha räknat ut det, jag vidarebefordrar bara uppgiften.
Tips på 100-lista: Konstiga statusuppdateringar på Fejjan, en per dag i hundra dagar.
Som Catherine skrev så var det en kalasdeltagare som kallade min gröna Gretsch (även kallad Martin Gore-gitarren eller Rebecca som jag spontandöpte den till, bara för att det är så korkat att döpa gitarrer) för äpple.
Charmig kalasdeltagare!
Lunchen bestod av strömming och potatismos. Det var inte det godaste jag har ätit i hela mitt liv, direkt. Nyss tittade jag in i fikarummet och där fanns det en bit av en prinsesstårta kvar. En bit, inte min bit. Jag har tänkt skärpa mig med vad jag petar i mig, så jag lät biten stå kvar. Nästan stå kvar. Jag tog en teskedsliten bit i farten. Det kändes helt rimligt.
Det är mycket »Nobody puts Baby in a corner« idag (och apropå det så har jag – och ungefär 742 999 personer till – trott att det är »the corner« han säger, men nu youtubade jag klippet och kom, efter x antal omlyssningar, fram till att han säger »a corner«). Dirty Dancing, ja. Jag har aldrig sett hela Dirty Dancing, trots att jag gillar Patrick Swayze.
Nej, min soft spot har med några andra filmer att göra, Nord och Syd, Youngblood (Jag vann ett mycket viktigt prestigevad över en före detta kollega, way before du och jag hade tillgång till internet och kunde imdb:a direkt. På den tiden var vi tvungna att gå till närmaste videobutik och dubbelkolla att jag hade rätt och hon fel) och Point Break ... och, så klart, Ghost, varför snackar ni inte mer om Ghost? Jag såg den på bio med min bästis/tjejkompis E. När min dåvarande flickvän fick höra att jag hade sett den filmen med en annan tjej blev hon ett åskmoln.
Sen, någonstans på vägen, tappade vi bort varandra, Patrick och jag. Idag känns det lite sorgset.
Jag har en blogg. Skitläskigt. Så när jag öppnar ett nytt bloggfönster så sitter jag och tänker "yeah but no but yeah but no" och sen skiter jag oftast i det. Det var inte meningen. Meningen med bloggen var att jag skulle skriva när hjärnan pirrade och ville lägga ner. Men oftast när hjärnan pirrar och vill lägga ner så bloggar jag inte om det. Det är dåligt.
Jag har haft en bad feeling om den här dagen och nyss kom jag på
varför. Det är en dum människa som jag retar mig på.
Jag såg District 9 i fredags. Skitbra. I början av filmen var jag orolig att det bara skulle vara The Office-knasigt, för det fanns viss risk för det, kändes det som, men det stannade vid (snäppet över) en blinkning och fortsatte sen som en cool sci-fi-action med grym cgi. Tack för det. Se (och tyck om)!
Inlägg
Alla kommentarer
