saker att göra i januari

• Starta en blogg, av något (än så länge obestämt, man kanske en konceptblogg) slag
• Låta bli att äta godis varje dag
• Skriva upp att jag ska stara ett synthband (med en av killarna jag nog most likely kommer att tappa kontakten med när jag byter jobb), så att jag inte glömmer bort att jag ska göra det (någon gång)
• Rensa skrivbordet och lära någon annan allt jag kan (Såg precis det otäcka att ett helt människosläkte här - liksom jag - skulle citera Bagheera. Burr.)
• Tömma jobbdatorn på allt som egentligen inte får vara där
• ???

jobb

Oj. De vill anställa mig. Får se ang. lönen men det såg ljust ut. (Med andra ord begärde jag för lite. Måste öva på det.) Provanställning bara iofs. Men som det gamla skämtet från filmen Philadelphia går: Vad är tusen advokater på havets botten? (En bra början.)

Känner mig lite deppig för att det är några killar på jobbet som jag nog inte kommer att lära känna bättre nu (sen). (Tänker på när Mrs hade samma funderingar ang. sin fortsätta vänskap med tamfågelkillen, och se hur illa det slutade - han är ju jämt hos oss... Hö hö. Tvungen.)

Dagens låt: That's Not My Name (The Ting Tings) (Lillkrypet hatade den från första lyssningen igår.)

först biblioteksmusik, sen promenad

Jag, Elvis och hennes bebis var på Stadsbiblioteket och kollade på Hell on Wheels (och [enligt uppgifter jag precis läste] queersyntharen (!) Fé). Hellarna är alltid bra och så även idag. Fé kändes lite sådär (efter en lyssning, vilket så klart är för lite, men synth + sång = en bra början) Efter det gick vi en kall promenad till Södermalm och avslutade sen med kaffe och scones på Waynes.


Hell on Wheels (jävla skitkamera alt. skakiga tassar)


Fé (fotad med samma kamera)

dagens låt

House Of Cards - Radiohead

Jag måste lära mig att spela sån stråklik gitarr. Tydligen spelar gitarristen med ett mynt. Snitsigt.

de halvt dolda

Ni ser väl »De halvt dolda«? Det kanske är (för) stereotypt (för er?) men det fungerar bra på mig. Jag lever mig in och mår dåligt.

stuvsta city rockers

Ikväll spelade Doktorn in trummor i Stuvstastudion. Det blev rockigt och fint. Pang pang pang lät det och vips var trummorna inspelade.
---
Nu är jag på väg hem. Satt bara och gäspade ändå. Snart: ett avsnitt Riket, tror jag.
---
Jag verkar inte helt borträknad från det där jobbet (som jag kanske inte ens har skrivit om?), trots att jag på frågan om hur jag trodde att min fru skulle beskriva mig svarade -- bekväm. (Sant, men inte en smickrande beskrivning. Jag slingrade mig som en orm för att förklara hur jag egentligen menade och vad jag egentligen borde ha svarat -- klurig.)

tillbaka på jobbet igen

Det känns som om det var igår jag var här senast. Folk synar min mustasch - med de säger ingenting (än så länge). Strax efter midnatt gick jag upp och ansade porrmuschen till en lite diskretare mustasch av indiesnitt.

mustaschutmaning

Strax innan jul blev jag (och många med mig, en av tjejerna frågade om den ekvivalenta utmaningen för dem [kvinnorna] var att låta bli att raka sig under armarna) utmanade att komma tillbaka från julledigheten med mustasch. Nu sitter jag här med en mustasch. Just nu är den åt porrmuschehållet (se lånad bild). Frågan är om jag ska behålla den eller försöka mig på en lite mindre mustasch (det »rätta« alternativet är att raka av den helt, egentligen, och det kanske är där det slutar).

töntigt tidsfördriv

Svenne Banan. Kul. Hö hö-kul.

Men inte förrän nu inser jag att jag borde ha fixat så att jag behöll en skugga. Ja ja.

Förresten. Det gick bra att skaffa ett lånekort. Nu ska jag försöka vara en pålitlig boklånare, dvs. en som inte hörs eller syns, en som lämnar tillbaka böcker i tid.

lånekort

Äventyrligt nog ska jag försöka fixa ett nytt lånekort på biblioteket. Senast jag hade ett gick det inte så bra. Som ett tvångsmässigt beteende glömde jag bort att lämna tillbaka böcker. Det slutade med att jag fick betala för en bok (som om den var förkommen) och sen lämnade jag tillbaka den. Nu känner jag mig mogen att försöka igen. Det kommer att kännas besvärligt och vuxet. Jag är vuxen.

lifestyleblogg

Idag Igår köpte jag en ny »plånbok«.

nästan golv och »sanningar«

Idag åkte jag och mamma (och resten av stan) till IKEA för att köpa golv. Det blev inget golv. På IKEA:s hemsida stod det alldeles nyss att läsa:

Staplarna för morgondagen och de kommande dagarna visar en prognos utifrån väntad försäljning och eventuella inleveranser.

Eftersom prognoser kan förändras och leveranser försenas bör du ALLTID kontrollera att produkten finns i lager samma dag som du ska besöka oss.

Kursiveringen är gjord av mig, men fetstilen finns på hemsidan. Detta innebär således att jag tydligen är sämre på att läsa det fetstilta än det finstilta! Att det fortfarande på hemsidan ser ut som att det fortfarande finns golv hjälps inte, hyllan gapade tomt som i graven Resultat 1 - 31 av 31 vid sökning efter "tomt som i graven". (0,36 sekunder) (som jag sa när jag kom hem, och försökte komma på vad man egentligen brukar säga. Kanske dött som i graven? Resultat 1 - 50 av ungefär 773 vid sökning efter "dött som i graven". (0,31 sekunder) Näe, jag skämtar, jag kom precis på att man kan säga »tyst som i graven« Resultat 1 - 50 av ungefär 6 350 vid sökning efter "tyst som i graven". (0,32 sekunder)).

Så, det blev alltså inget golv. Däremot hann vi snacka (och berätta jobbiga »sanningar« för varandra, vilket i vårt fall betyder att jag talar om för mamma på vilket sätt folk i vår omgivning tycker att hon är jobbig och för hennes del att hon berättar för oss att hon i princip vet bättre hur vi borde uppfostra Lillkrypet. Häpp). Inte nog med det. Jag trugade på mamma en fika (bara det är en match). Men in alles var det en mycket trevlig eftermiddag.

evisu

Jag känner mig tveksam till det där med att ha färg som runnit ned från jeanshäcken, längs båda jeansbenen. Jag anar ungdomlighet. (Obs! Det gula som syns i bild är baksidan av ynglingens vänstra ben.)