livet genom satc

Känner mig som Carries ex Berger. Alltid en -- mer eller mindre (varför heter det inte "mindre eller mer"?) sunkig -- kommentar (läs: ett försök till skämt) slinker ur mig. Ibland kanske det skulle vara bra om jag sade någonting utan att försöka "locka fram ett skratt".

Fast varför då? Jag vet faktiskt inte.