80-tal, 2000-tal och six feet under

Tänk att A-ha fortfarande kan, inte trösta... men ändå få mig att känna mig på ett visst sätt när jag känner mig på ett visst sätt. Då var det The soft rains of april och Manhattan Skyline. Nu är det t.ex. Cosy Prisons och Birthright från senaste plattan Analogue.

99 % av alla som har hört a-ha har bara hört typ Take On Me och nån låt till (om ens det) och det är knappast de bästa låtarna. Jag bara säger det...

Nu till kvällens Six Feet Under. Om man inte redan hade en jävligt jobbig känsla i maggropen så nog fan fick man det ju längre avsnittet gick. Kan de skärpa sig, tack?! Har man det inte tillräckligt jobbigt utan värsta psykavsnittet? Jag har det i alla fall och "MÅNGA MED MIG"!