control
Var ska jag börja? Kanske med att jag blev så glad över just den här scenen. Först sprayburken och sen över att låten är snabbare live än i studion. Vilken känsla. (Men inte är det nån sprayburk på skivan, vilket jag blev lurad att tro.)
Det är så här det ska kännas att gå på bio, en känsla som jag inte får alltför ofta nuförtiden. En oväntad känsla eftersom filmvisningen började med att en dam på raden bakom ville sitte armkrok med sin man för att det "är för trångt" (vilket det inte alls var) och kallade honom surgubbe för att han inte ville. "Tänk på det, att du alltid är en sån surgubbe", väste hon precis när filmen började. (Fast jag undrar om hon inte sade ett annat ord med samma betydelse, kommer bara inte på vilket ordet var...)
Det känns omöjligt att veta hur bra filmen är om man inte gillar Joy Division, för hur kan man inte gilla Joy Division?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar