är det våren?

I morse gick jag ut med ett strålande humör. Jag frågade om inte S tyckte att det var fint väder. Näe, det gjorde han inte. Jag tyckte att det kändes som att våren var på väg (fast jag så klart såg att himlen var lika grå som betongen). I eftermiddags när jag gick hem hade jag inte kvar samma vårkänsla. Vädret var detsamma, humöret var inte på samma nivå (toppnotering) som i morse men absolut inte dåligt. Jag tror att det är det där med att man inte får göra precis vad man vill på dagarna. Hur långt är det till pensionen nu igen? Oj, så långt?! Och hur lite pengar kommer jag få? Oj, ingenting? Det var lite. Ungefär som jag trodde.

Framtida fritidsintressen:

Oj, vad dåligt. Glömde notera varifrån jag snodde bilderna...