parker jotter
För rätt länge sedan, på julafton - det bör ha varit 1996 - fick jag en Parker Jotter-penna i rostfritt stål, av min bonussyrras dåvarande snubbe, Sean. Framför allt det gör att jag för evigt kommer att tycka att Sean var en riktigt trevlig prick.
ps. för tröga: Det är en likadan penna som Q håller i handen.
Inlägg
5 kommentarer:
Den första engelskspråkiga - i alla fall jag - fick träffa.
Mörkt hår och fyrkantig haka.
Grym penna!
Jag vill inte verka torr eller så - och jag är kanske inte rätt prick att yttra mig om saken - men att samla på pennor? Hur funkar det och finns det någon klubb? Hur länge har du gjort det och hur många har du?
Ha ha ha. Egentligen tycker jag inte att jag är pennsamlare. Jag letar bara efter den ultimata pennan. Men jag kan tänka mig att det ligger har några (flera) hundra pennor i lägenheten...
Det är absolut inte så att jag samlar på vilka skitpennor som helst, typ reklampennor (av dålig kvalité).
Jotter är en trevlig penna, men Parker 51 är ändå gudagåvan att skriva med...
Är du verkligen pennsamlare? Herregud, ett tag trodde jag att jag var den enda född efter andra världskriget som ägnade mig åt detta.
Skicka en kommentar