barnkalas

Tioåringen är minst lika arg och sur som tidigare år. Vi tänkte skita i förberedelserna. De fick sköta sig själva, tänkte vi.

Tjenare!

Några minuter efter att gästerna hade kommit satt, hrmf, vår, hmm, son, eh, och surade i soffan. Efter nån minut kom han in i köket och sade att han hade tråkigt och var trött.

Ridå.

Vi var tvungna att göra NÅGONTING, så vi panikade fram godisletning. Då var han glad i några minuter i alla fall.

Snart ett år till nästa gång. Yay!