ser fram emot...

svullandet. Förra gången jag käkade på Phenicia hade jag och Catherine käkat lunch på [nånting] Texas [eller nånting] Burger [eller nånting]. Mycket mat och inte i så god tid före middagen. Självklart var vi båda proppmätta redan när vi kom. Tyvärr är både hon och jag lite (eller mycket) korkade så vi käkade inte bara lite lagom som en normalt funtad proppmätt människa kanske skulle ha gjort. Vi fortsatte svullandet.

Idag har vi bara tänjt lite, lite på magsäckarna för att få plats med allt "gôttit".