onsdag, juli 12, 2006

blogglov?

Jag fattar det inte. Jag trodde att folk slutade blogga på somrarna. De flesta bloggar jag läser går för högtryck. När ska man hinna ut i solen? (Ha ha. Vad ger ni mig för den bortförklaringen?)

Lill-lördag = Lasagne och färdigköpt (beigt, jag vet) Caesar-sallad med härliga kalamata-oliver till. Åsså (lite) vitt vin till.

Näe, det här kommer inte att bli en matblogg och verkligen inte en receptblogg. Jag får prestationsångest när jag kommer till nischade bloggar. Jag vill blanda, högt och lågt. Mest lågt och ännu lägre, tror jag, såväl innehålls- som humörsmässigt. Men, »tack för idag, tack för en underbart vanlig dag«.

5 kommentarer:

The Female Dinousaur sa...

Caesarsallad är såå gott! McDonalds caesarsalladdressing som dom hade förut, till sina små sallader (fjorton salladsblad och två cocktailtomater) var helt underbar. Tyvärr tror jag inte den förbättrade utsikterna till att spendera sommaren i badviken - mest i vassen.

Trebarnspappan sa...

Hmm. Ogillar särskrivningar men verkar gilla binde-sträck?

superkryp sa...

Njae, gillar och gillar bindestreck. När jag tycker att de ökar läsbarheten använder jag dem (det tror jag till och med är korrekt svenska att göra?).

Lillördag är ett rätt svårläst ord jämför med lill-lördag, tycker jag. Likaså när man skriver namn med fortsättning, men nu när jag såg att Biggis skrev Caesarsallad och det inte är ett dugg svårläst så vetefan. Annars är det (väl?) brukligt att ha ett bindestreck mellan egennamn och efterledet och utländska namn med ett svenskt efterled. Alltså borde det rimligtvis vara helt okej att skriva Kalamata-oliver i stället för Kalamataoliver, och Caesar-sallad i stället för Caesarsallad även om det säkert är onödigt i många fall. :)

Men egentligen är det parenteser som är min fabless, och där skiter jag helt i svenska skrivregler om att ha hakparenteser inom vanliga parenteser. Jag kör utan fegsnöre och hoppas att folk förstår vad jag menar ändå.

Anonym sa...

Bindestreck är - i mina ögon - bara fega särskrivningar. Den enda gången jag kan tänka mig använda bindestreck är för att knyta ihop (somliga) förkortningar med en efterled. Typ FN-sändebud eller kplmr-nissen. Parenteser älskar jag.

superkryp sa...

Okej okej okej. Biggis, Trebarnspappan och Jonas vinner. Nu ska jag aldrig fega med bindestreck.