en fix idé
Jag blir fortfarande löjligt förtjust när jag ser (mer eller mindre) vilda djur ute i »samhället«. Typ ett rådjur i Hökmossen i somras eller, som nu, ett gäng kaniner i Stuvsta (de hör ju hemma i Solna).
Förr har jag till och med tyckt att det var lite lyckoframkallande. Så långt vill jag absolut inte sträcka mig nu för tiden, men jag kan ändå inte låta bli att ropa »tjena, vad gör ni på den här sidan stan?«, till kaninerna. Inget svar.
»Nähä, skit i det då.«
4 kommentarer:
Nu blev jag glad. Ett superkryp som inte tappat bort filuren inom sig som blir glad av vilda djur, så glad att han naturligt säger hej djuret! till djuret. Hurra!
Att superkrypet dessutom befinner sig på Söder (=hemma) gav dubbla gladpoäng. Jag älskar nämligen alltid hemma. Hm. Kan missläsas. Jag menar: I am always in love with Home.
Och Ernst, ja han skulle nog trivas här i barfotaland, mm. Det är faktiskt grymt charmigt, med vuxna män som rasslar runt i bara fotsulorna i mataffären.
Hälsa Malmen.
Är inte kaninernas hemvist annars Kungsholmen? Det måste ha varit något 4H-dagis kaninuppfödning som gått haywire bananas. Kaniner i varenda gathörn. Där har jag även blivit förföljd två kvarter av en enorm hare som såg ut att vara i höjd med min midja. Jag är liten. Och överdriver en liten smula kanske. Men den var hursomhelst så otäck att man inte alls fick lust att prata med den.
När vi knallade upp till Södra BB får att få Molly, »mittinatten«, i somras, så såg vi först en råtta sen en hare på den korta vägen upp.
in-a-spacesuit: Hälsat! :)
sandra: :)
emma: Kungsholmskaninerna har tagit sig till stan via Ekelundsbron (!), de jag såg igår hoppade väl på pendeln till Stuvsta i Solna eller vid Karlberg, antar jag. :D
Längs Kungsholms strand är det oxå fullspäckat.
ande: Told you! Lyckoframkallande!
Skicka en kommentar