aaaaaj (där fick jag)

Vi åkte skridskor idag igen. En klasskamrat till tioåringen var där med sin mamma. Han åkte inte bättre än vår son gör. Jag vet, det är ingen tävling..., men det var ändå skönt att se.

Catherine sade att klasskompisens mamma trodde att jag brukade åka skridskor. Hon tyckte (tydligen) att jag åkte bra, vad nu det innebär för henne...

Några minuter efter att Catherine berättade det för mig tappade jag balansen totalt. Alltså T-O-T-A-L-T! Jag drattade baklänges och sulade vänsterarmen i isen. Så nu sitter jag här med en hemmagjord lindning med en arm stor som Elefantmannens klump(arm). Aj.

Funderade på akuten ett tag, för att se om jag borde få armen röntgad, men jag vill inte sitta där och vänta i samma väntrum som alla knasiga vinterkräksjuka stackare som tror att det finns nåt piller mot kräksjuka (eller vad de nu tror när de går till akuten).

Nu grämer jag mig rätt hårt för att jag lämnade det där jobbiga på jobbet i fredags, för tänk om armen gör så inihelvete ont imorrn och jag måste jobba ändå.

(Nedknattrat med högerfingrarna.)

ps. Jag låter mrs skriva hur bra det gick för the kiddo.