...eller konsten att oroa sig
Har inte käkat idag. Det finns ingen plats för mat känns det som. Har ont i magen. Är inte sjuk. Inte på det sättet i alla fall. Sjuk av oro bara, och det är inte så b(a)ra har jag hört.
En väldigt vettig människa jag känner oroar sig tydligen inte innan hon vet om det är nåt att oroa sig för. Det låter utomjordiskt. Eller hur?
Nä, nu går jag ut och letar efter S, min (vår) »klippa i stormen«, för hemma var han inte.
3 kommentarer:
Precis, en dag snart. Vad gör ni måndag, tisdag. Vi ses visserligen på onsdag (hoppas jag) men då hinner man inte umgås. Dessutom så skulle jag vilja ha hjälp med en dator som är totalt galen.
Jag vet inte om jag borde, men jag känner mig lite träffad.
Kan (i så fall) avslöja att jag känner mig utomjordisk ibland, fast inte därför. Utan när panikångesten drabbar och jag flyger iväg.
issm: Det var inte dig jag tänkte på men jag inser att jag med så klart borde ha tänkt på dig (oxå) vad gäller den här frågan!
Skicka en kommentar