jag, en dressman-kille

Varför kan inte jag vara en Dressman-kille?

Ha pikétröja (i t-shirt-material, fast med krage) och »gubbbyxa« (eller jeans av nåt märke som jag inte själv vet vilket det är, för det spelar ingen roll för mig). Aldrig ens fundera över hur svintohåret ser ut. Buskiga ögonbryn? Hög panna? Who cares.

Jag har inte buskiga ögonbryn, jag har inte hög panna. Det är bara exempel. Om jag stubbar mig så har jag däremot svintohår. Själva grejen är att man inte ens vet det själv. Det är det jag är ute efter. Att inte veta (eller bry sig om) hur man själv ser ut.

Det låter så jävla skönt! Jämfört med att stirra på det trötta gamla dumhuvet i spegeln, som försöker vara så jävla ungdomlig med Cheap Monday-kläder och adidasjacka. Glor på de nya gråa hårstråna. Jag ser de där trötta (men ändå galna) ögonen glo tillbaka på mig. Tycker mig se att spegelbilden hånler.