äta eller ätas

I somras (våras/höstas?), efter att vi kollat på Titanic, diskuterade vi huruvida man är en sådan person som i nödsituationer skulle hjälpa andra eller om man tänker på sig själv i första hand.

Självklart vill man hellre vara värsta superhjälten än ett själviskt litet svin, men de flesta av oss har ingen aning. För så vanligt är det ju inte att man hamnar i situationer där man tvingas välja om någon annan ska räddas först eller om man nöjer sig med att sätta sig själv i säkerhet. Förhoppningsvis hamnar man inte det läget att man måste lära känna sitt sanna jag på det sättet, särskilt inte om det visar sig att man är en riktig Caledon 'Cal' Hockley-figur. (Nåja, han försökte ju få med sig Rose oxå, men...)

Jag kom att tänka på det i förrgår, när mrs berättade att hon läst i Amelia att det är rätt vanligt att män lämnar sina kvinnor, om kvinnan drabbas av en allvarlig sjukdom. (Svår mening att skriva utan att få syftningsfel...) Det är inte lika vanligt att kvinnor lämnar sina sjukdomsdrabbade män.

Nej, det är inte samma sak... men inte så jävla långt ifrån heller.